Historia

Fotbollsintresset i Fritsla har sedan seklet var ungt haft en framskjuten plats i ungdomens fritidssysselsättning. Redan 1903 och åren närmast därefter uppstod flera mindre klubbar, vilka så småningom sammanslöt sig under namnet Stjärnan, som idkade fotbollsspel. Fotografier från denna tid visar, att det redan då fanns kultur av fotbollsutrustningen. Intresset var mycket stort, och spelarna fick offra både tid och pengar till att betala fotbollsskor etc. På den tiden var kommunikationerna dåliga varför man fick vandra till fots hela Mark runt för att komma i kontakt med motståndare.

Stjärnan fortsatte sin verksamhet med stor framgång intill åren närmast första världskriget, då det blev uppehåll för några år, men gnistan och ambitionen försvann aldrig. Under primitiva planförhållanden samlades man på lediga stunder i en skogsdunge ovanför Wingqvistska fabrikerna, i dagligt tal kallat för "öåkern". Fotbollsspelets dragningskraftså framskapade såsmåningom tanken om en tidsenlig idrottsplats. Efter underhandlingar med firman Wingqvist uppläts ett stycke av kronohemmanet Hjeltorp och efter denna framgång bildades Fritsla Idrottsförening. Närmare bestämt 20 maj 1920. 

Den första styrelsen fick följande utseende:
· Ordförande: Erik Skoglund
· Kassör: Maurits Bengtsson
· Sekreterare: Valter Säterborn
· Ledamöter: Johan Andersson, Hjalmar Kopp, John Våxberg och Hilmer Viberg.

Idrottsplats
Under första åren spelades vänskapsmatcher mot föreningar i Mark och Borås. Utrustningen var från början mycket god, vilket tillgängliga räkningar kan vittna om och var på hela 2378 kr. Reverser utställdes av styrelsemedlemmarna Erik Skoglund och Maurits Bengtsson med den övriga styrelsen som borgensmän.

Nu påbörjades arbetet med iordningställandet av idrottsplatsen. Sålunda förtäljer ett kontrakt mellan föreningen och direktör Gustav Tengroth att han för ett pris på 1000 kr skulle göra ordning idrottsplatsen enligt uppgjord ritning.

Källa: Häftet om Fritsla Idrottsförening 80 år